En reflektion vad SOAS innbebär för mig

Idag lever jag ett liv som jag vill leva.

Det är något som jag har arbetat för länge.

I flera år, exakt 26.

Jag minns när jag sökte upp en terapeut för att jag ville förstå.

Livet.

Och resan att bli vuxen.

Då var jag 21 år.

Just nu känner jag mig harmonisk.

Och livet är hållbart, för det mesta.

Det händer förstås att jag påverkas av stress.

Eller av oväntade utmaningar.

Som jag inte alltid vet hur jag ska hantera.

Men, genom att jag har lärt mig att göra en SOAS.

Stanna upp, observera, acceptera och svara eller släppa taget.

Om mycket som sker.

Kan jag hantera livets utmaningar, enklare.

Jag bjuder in medveten närvaro, mindfulness.

Som förhållningssätt, till det som sker.

I stunden.

Och genom att träna min uppmärksamhet, medvetenhet och medkänsla.

Blir det oväntade enklare, att möta.

Om det som sker just nu.

Det ger mig en trygghet, att möta nuet som det är.

Och i möten med andra människor.

Det gör mig också vänligare.

Mot mig själv, och mot andra.

Det är så jag vill leva.